Media / Bibliography
081117 Tidningen Kulturen "Rubikcubism och andra fyrkanter i konsten"![]()
081017 Svenska Dagbladet "Konstexplosion på dataspelens arena"![]()
080815 Tidningen Kulturen "Det digitala landskapet"![]()
080812 Helsingborgs Dagblad "Trio med styrka"
080416 Metro "Datorn bakom konsten"![]()
080328 Computer Sweden "Pixlar och penslar"
071121 Konsten "Nymålat"![]()
060804 Aftonbladet "Högtidligt och erotiskt"
060610 DN kultur "Varje generation avbildar sin tid"
060606 Omkonst "Pixeln möter penseln" ![]()
060602 Konsten "Måleriets testbänk" / The test bench of painting"
051201 Konstperspektiv nr4 Dec 05 "Dataspelsgererationen i konstens högborg".[PDF]
051206 Trelleborgs allehanda ![]()
040127 Norrtelje tidning
040123 Konsten "Vårsalongen"![]()
031121 Konsten "Galleri PS"
031031 Helsningborgs Dagblad "Porträttkonstens historia i Landskrona"![]()
030904 Expressen "Omgörning"
030823 Konsten "Terragen"
030829 DN på stan "Sublimt på olika sätt"
030830 DN kultur "Med tydliga förlagor"
020518 DN kultur "Bilder av döden och intet / Images of death and nothingness"
020516 Expressen "Konstruerad natur / Constructed nature"
Sveriges Radio P1. Intervju
Publications
Game Art - Samlade artiklar och essäer av Mathias Jansson

Varje generation avbildar sin tid
Tidens tecken har alltid varit närvarande i konsten. Som Peder Alton konstaterade i söndagens DN tog Walker Evans inte bara dokumentärfotografier från den amerikanska depressionen, utan även bilder av reklamskyltar och varumärken i den omgivande visuella miljön.
Reklambilder och förpackningsestetik var självklara inslag för såväl Picasso som dadaisterna och blev favoritmotiv hos många amerikanska konstnärer på Walker Evans tid, däribland målarna Charles Demuth och Stuart Davis. Det är inte utan anledning som konstnären ibland beskrivs som tecknens första uttolkare.
Frågan är bara vad dessa tecken betyder. Popkonstens segertåg på konstarenan betydde att gränsen mellan högt och lågt upphävdes. Oavsett vad man tycker, medförde Warhol och hans generation ett skifte som handlade om mer än stil. Genom att göra soppburkar och serierutor till konstföremål ifrågasattes och revs gamla hierarkier.
Sedan dess har estetik hämtad från populärkulturen nästan per automatik kopplats ihop med ifrågasättande av gamla värden. Ju längre något befinner sig från högkulturen, desto större är ifråga- sättandet.
Men den ekvationen är i dag för simpel. Clay Ketter använder inte byggmaterial för att problematisera konstbegreppet, lika lite som Gunilla Klingbergs bruk av varumärken är en enkel kritik av institutionen.
Jag tänker på detta när jag ser Kristoffer Zetterstrand nya målningar på ALP/Peter Bergman. Sedan debuten 2003 har Zetterstrand byggt sina målningar på motiv från dataspelsvärlden. Det är en värld som länge hållits utanför "seriösa" sammanhang, men ändå handlar målningarna knappast om att ta avstånd från historien.
Zetterstrand är tvärtom en skicklig målare för vilken det måleriska hantverket är en lika viktig del som motivvärlden han rör sig i. Det ser därför ut som en tanke när hans senaste målningar blandar figurer från dataspel med konsthistoriska referenser, där en "pixlad" karaktär från ett gammalt dataspel vandrar runt i ett drivet stillebenmåleri.
Varje generation tecknar sin tid. Förr var det reklamskyltar, i dag är det dataspel. Hos Kristoffer Zetterstrand innebär motivförnyelse också kontinuitet med historien.
Håkan nilsson