Att titta på en målning av Kristoffer Zetterstrand är att förlora sig i en myriad av symboler, associationer och vindlande tankeexperiment. Här finns klassiska landskap med konsthistoriska förtecken sida vid sida med pixlade objekt eller figurer, en kombination av två till synes oförenliga världar som har blivit Kristoffer Zetterstrands signum. Sedan examen från Kungl. Konsthögskolan 2001 har han utvecklat sin alldeles egen metod. Som hängiven Counter Strike-spelare började han tidigt att intressera sig för de verktyg man använder för att konstruera världar i datorn. Målet var att skulptera egna 3D-landskap för att sedan måla av dem.
– Att formulera något i datorn, skapa en bild, som jag översätter till måleri ger en väldig frihet. I datorn går det fort och jag kan följa olika infall med möjligheter till flera parallella tankeströmmar, att sedan övergå till att måla gör att jag kan fokusera mer på själva tekniken och materialet. Det är två vitt skilda processer, som också kräver olika saker av mig, säger han.
Idag använder sig Kristoffer Zetterstrand av 3D-programmet Maya för sina skisser i datorn och resultatet blir ofta överraskande och drastiskt, ibland humoristiskt.
– Konstens och humorns mekanismer liknar ju varandra i viss mån, men jag ser målningarna mer som scener för oväntade möten. Samtidigt handlar dom om förhållanden som yta och djup, tomrum och materia, skapare och betraktare.
Verken i nya utställningen ”Scenes from the void” på Galleri ALP/Peter Bergman handlar även om förstörelse och är mörkare, mer av en återgång till tidigare naturalistiska målningar, samtidigt som de skulpterade 3D-miljöerna finns kvar. Metoden står sig stark.
– Just nu känns det fortfarande som att jag precis är i början av alla möjligheter.
Och visst är man benägen att hålla med Kristoffer Zetterstrand. En rosad utställning på Tensta konsthall under sommaren följdes av en retrospektiv på Haninge konsthall som har följts av flera offentliga utsmyckningsuppdrag och nu kommer boken ”Virtual artifacts”, en sammanfattning av de senaste årens arbeten. Men att han ser sig som en klassisk målare trots tillvägagångssätt och inslagen av datoriserade element råder det inget tvivel om.
– Det är något visst med färgen och materialet säger han, och tillägger, jag är helt enkelt väldigt kär i måleriet.
The Swedish artist Kristofffer Zetterstrand mix art- and videogame history in his works. In the spring of 2008 Zetterstrand created seven large glass mosaics at the Bromma high school outside Stockholm. The mosaics remind you of old bitmap art from the eighties and you will find references to both art historic works and videogames as Burger Time and Donkey Kong inside them. Zetterstrand works with traditional media as mosaics and paintings. As early as 2002 he made a serial of paintings from Counterstrike called “Free looking mode”.
I Kristoffer Zetterstrands målningar och filmer på Haninge konsthall inventeras konsthistorien. I rasande fart. Datorn är fantastisk. På några sekunder får man fram information som det skulle ta veckor att hitta någon annanstans. Hisnande fort och lätt. Många människor idag och speciellt unga spenderar mycket av sin tid framför datorn vilket följdriktigt återspeglar sig i konsten. Kristoffer Zetterstrand länkar sina intryck från datorn till måleriet. Och det måleriska hantverkets utrymme för improvisation stämmer väl med datorns rörliga bildvärld. Han jämför dataspelarens relation till spelets mytologi med konstnärens till konsthistorien. Hur stor frihet jag än har här och nu så kommer det jag gör bestämmas av eller kopplas till historien. Han verkar överhuvudtaget hämta mycket inspiration från dataspel. Tidigare har han gjort målningar inspirerade av FPS-spelet Counter-Strike och den värld man hamnar i när ens alter ego i spelet är död. I de målningar som visas här mixas referenser till spel och konsthistoria med landskapsmiljöer och interiörer och ofta med ett utopiskt inslag. Tydligast blir det i målningen ”Artist and stilllife” från 2007. På målningen sitter konstnären på en stol och betraktar en liten tredimensionell scen. Scenen visar en lite utopiskt skön värld. Man blir lockad att välja den utopiska men bildens uppbyggnad med en verklig och en fiktiv värld gör det omöjligt. Man måste förhålla sig till båda. Det är en intressant upplevelse. Samtidigt blir scenen en spegling av ett inre rum skapat utifrån sitt eget personliga behov synligt i den värld som inte är det. Dataspelens perfekt konstruerade världar och program blir som intressantast när något spricker, om något trotsar tekniken och går fel fast det egentligen inte ska kunna det, säger Kristoffer Zetterstrand i en intervju. Låter lite som det verkliga livet. Det kanske inte är så roligt när det spricker men man ges en möjlighet att tänka i nya banor.
Från DN på stan Publicerad 090716. Av Pernilla Ahlsén
Kristoffer Zetterstrands 3D-värld plattas till med målarpenseln
Verket “Tö” av Kristoffer Zetterstrand (bilden är beskuren).
Tänk dig en blandning av pixlig grafik från tidiga datorspel, konsthistoriska referenser, 3d-filmer och klassiskt måleri. Då har du, på ett ungefär, en målning av Kristoffer Zetterstrand. Kristoffer gör nämligen skisserna till sina målningar i ett avancerat 3d-program som egentligen är till för att bygga datorspel. Där bygger han upp landskap som han fyller med olika karaktärer ur konsthistorien och andra bildelement, som han sedan ljussätter och skuggar. Det kan ta allt ifrån en dag till flera månader och när han är nöjd med en scen är arbetet inte ens halvklart. Det är då ”det riktiga arbetet” börjar – att måla av den där scenen.
– Jag är intresserad av konstruerade världar och i datorprogrammen kan jag få fram scener som överraskar mig. Det hade aldrig gått att måla fram dem, eftersom det är en annan process. I datorn kan jag snabbt byta vinklar, ljus och bakgrunder, bygga stilleben och flytta runt dem tills jag blir nöjd. Men sedan gör jag om mycket när jag målar. Datorscenen är bara ett förslag, ett tema jag improviserar kring och översätter till måleri.
Vad är det i de konstruerade världarna som fascinerar dig?– Att de är så konstruerade. Jag fascineras av vad som händer när man inser att det bara är en illusion och konstruktionen bakom visar sig, till exempel när det blir en bugg i ett datorspel. Därför tycker jag att visuella misslyckanden är intressanta att använda i mitt måleri. För några år sedan gjorde jag målningar baserade på landskap som man bara kan se som död i onlinespelet ”Counter-strike”.
Men vad gör karaktärerna ur konsthistorien där?– Min grund är det klassiska måleriet, så de där figurerna är mina gamla kompisar. Jag lånar dem och använder dem som skådespelare i mina scener. På så vis blir måleriet ett motiv i måleriet.
Kristoffer Zetterstrands utställning ”Rescene” kan ses på Haninge konsthall, Poseidons torg 8, Haninge centrum, t o m 29 augusti. Dessutom deltar han i Tensta konsthalls sommarutställning ”Cut my legs off and call me shorty”.
Pernilla Ahlsén
Från www.svd.se Publicerad 090703. Av Thomas Olsson
Cut my legs off and call me shorty, Kristoffer Zetterstrand: Rescene: Tensta konsthall, Haninge konsthall – T o m 19 september resp t o m 29 augusti
Kristoffer Zetterstrand, Spelet, olja på duk, 2009.
Själva utformningen av utställningen gör att det känns som om teamet på Tensta konsthall verkligen velat betona hur de deltagande konstnärerna hela tiden skapar nya scener eller situationer. Dels genom hur rummet avgränsats och delats upp med en tydlig början och slut, dels genom att nästan alla verk ser ut att bära på en historia eller på ett påstående.
Fotografierna, teckningarna och målningarna blir på så sätt i till scenografier eller stillbilder ur såväl verkliga som imaginära filmer. Någonting som även Ulla Wests ridåliknande inramning av biografen där filmprogrammet Kollaps, sammanställt av Gunnel Pettersson, betonar.
Inte så att de fem konstnärerna tvingas in i ett för dem nytt och främmande sammanhang. Tvärtom vinner de enskilda konstnärskapen på att som här visas tillsammans. Ulf Lundins koncentrerade vardagsscener i serien Still Films får sedda tillsammans med Susanna Hesselbergs lika genomkomponerade fotografier en ännu större känsla av overklighet över sig. Trots att motiven, barn som ramlar på skridskor eller människor som korsar ett fält mellan bostadshusen, egentligen är välbekanta. Till skillnad från Ulf Lundin använder inte Susanna Hesselberg datorn för att sammanställa sina mänskliga stilstudier, även om man skulle kunna tro det när man på ett fotografi ser hur huvudet på kvinnan som står på händerna i en skog försvinner ned i den lövtäckta marken.
Både den lätt absurda titeln Cut my legs off and call me shorty och den inledande katalogtexten pekar dock på den mörka och svarta humorn som en röd tråd i utställningen. Och visst finns det en sorts humor närvarande i flera verk, speciellt i Emma Rendels serie med tuschteckningar om arbetslivets våndor ”Våga framgång! Aquiring success in your professional career through the science of personal achievement!”. Men när humorn betonas alltför starkt riskerar andra mer givande aspekter att skymmas.
Inte bara tack vare sin placering framstår Kristoffer Zetterstrand två målningar som nyckelverk till i hela utställningen. För i Spelet, där en man i ett kulissartat rum sitter och betraktar en modell av ett landskap, som vi möter längst in efter att först ha passerat en snitslad bana, samlas tankarna om konstverket som en spelplats mellan dröm och verklighet och ges en övertygande visuell gestaltning.
Ser man konstnären som en historieberättare blir Kristoffer Zetterstrands separatutställning Rescene minst lika intressant.
I målningen Artist and still life sitter konstnären, iklädd klassisk målarrock, på en stol och betraktar ett tredimensionellt landskap. Ett scenario först skapat i photoshop och fyllt med såväl konsthistoriska lån, som dataspelsgrafik och många andra referenser. Resultatet är dock en högst verklig målning av Kristoffer Zetterstrand, som på så sätt också skapat en helt ny historia att berätta.
The Swedish artist Kristofffer Zetterstrand mix art- and videogame history in his works. In the spring of 2008 Zetterstrand created seven large glass mosaics at the Bromma high school outside Stockholm. The mosaics remind you of old bitmap art from the eighties and you will find references to both art historic works and videogames as Burger Time and Donkey Kong inside them. Zetterstrand works with traditional media as mosaics and paintings. As early as 2002 he made a serial of paintings from Counterstrike called “Free looking mode”.
